På svenska betyder augmented reality ”förstärkt verklighet” och det är precis vad det handlar om, alltså en teknik som förstärker den verklighet som vi ser med våra egna ögon. Med teknikens hjälp kan datorgenererad grafik mixas med kameran i din mobil så att det du ser på skärmen får ytterligare en informationsdimension.
AR-tekniken är inte på något sätt en ny innovation. Drömmen om att kunna blanda den riktiga världen med en virtuell värld har funnits under många år. Redan 1968 skapade Ivan Sutherland ett system med en optisk genomskinlig huvudmonterad display som övervakades av en mekanisk tracker och en ultraljudstracker. Förutom att systemet var oerhört otympligt att bära så fanns det enorma begränsningar rent tekniskt. Och på grund av den begränsade processorkraften i datorerna på den tiden kunde endast mycket enkla 3d-modeller visas i realtid.
Utrycket augmented reality påstås ha myntats 1992 av professor Tom Caudell när han arbetade på Boeing med ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Seattle. Tanken var att hitta enklare sätt att förbättra flygföretagets tillverknings- och konstruktionsprocess. Han började använda virtual reality-teknik och så småningom utvecklade han en programvara som kunde överlappa positioner där vissa kablar i byggprocessen var tänkt att gå. Det förenklade det hela avsevärt jämfört med att, som innan dess, följa abstrakta diagram i manualer.
Idag finns ett antal olika AR-appar med olika kvalitet och användningsområde, allt ifrån navigation till spel med olika grad av interaktion och användbarhet. Under 2010 hajpades AR oerhört hårt i media och många utvecklare hakade på trenden. En del av de appar som släpptes hade dock kanske inte så mycket med ar att göra, utan man red mest på trenden för att få uppmärksamhet runt sin produkt eller sitt varumärke. Resultatet blev att det helt enkelt släpptes en väldig massa skräp-appar som gjorde anspråk på att ståta med det bästa sedan skivat bröd. Idag är hajpen betydligt mer ljummen, även om den håller i sig. Många frågar sig dock vad AR ska vara bra för, vad som är den egentliga nyttan med tekniken och hur den används bäst.
Petter Ivmark från 13lab, som ligger långt fram när det gäller användandet av AR-tekniken, svarar på frågan varför företeelsen inte tycks ha nått fram till användarna?
Petter Ivmark hyser dock stora förhoppningar inför framtiden, med tanke på vilka steg den tekniska utvecklingen tar.
Hampus Jakobsen på utvecklaren TAT (The Astonishing Tribe, nu mer uppköpta av Research In Motion) har fler infallsvinklar:
Så bra funkar appen i praktiken
Vi gav oss ut på byn för att skaffa oss ett begrepp om hur bra en AR-app egentligen funkar, om man behöver hitta en specifik intressepunkt.
Vi startar igång Wikitude och väljer att ta en titt på närmaste Youtube-klipp som filmats i närheten. Här använder vi oss av List-läget för att se vilka klipp som finns att tillgå. Oj, det finns en hel del att välja mellan, men vi fastnar till slut för ett klipp som någon har filmat i en fyra våningar hög rutschkana. Ser riktigt kul ut, rutschkanan ser ut som en sådan där som brukar finnas på äventyrsbad, fast utan vatten. Det här måste undersökas vidare!
I det här skedet byter vi till kartläget och ser snabbt hur vi ska gå för komma dit. Vi går över i kamera-läget och följer ikonen som visar vilket håll vi ska gå åt. Efter en liten stund befinner vi oss framför Tom-Tits och frågar tjejen som möter oss i receptionen om vi får gå in och ta en titt på rutschkanan? Det går bra, säger hon. Och där är den! Det gick verkligen smidigt att hitta dit och jag trodde verkligen inte att jag skulle hitta något så kul genom att kolla på Youtube-klipp via Wikitude. Om jag provade rutchkanan? Det tar vi en annan gång…
Ett av de vanligaste användningsområdena för augmented reality är att med grafiska ikoner visa platser i din närhet genom telefonens kamera, exempelvis var närmaste tunnelbanestation finns i förhållande till den position som din mobil (och därmed förhoppningsvis även du själv) har.
För att det här ska fungera så använder man sig av mobilens gps och accelerator. När du vrider mobilen åt olika väderstreck så framträder således de grafiska ikonerna i förhållande till det kameran visar i displayen, och på så sätt kan man navigera sig fram. Har du aldrig sett en augmented reality-app kanske du däremot har sett Terminator-filmerna? I så fall vet du vad det handlar om. Terminatorns visuella intryck består ju till nämligen av lika delar kamerabild och grafik med bifogad information.
Gammal teknik
AR-tekniken är inte på något sätt en ny innovation. Drömmen om att kunna blanda den riktiga världen med en virtuell värld har funnits under många år. Redan 1968 skapade Ivan Sutherland ett system med en optisk genomskinlig huvudmonterad display som övervakades av en mekanisk tracker och en ultraljudstracker. Förutom att systemet var oerhört otympligt att bära så fanns det enorma begränsningar rent tekniskt. Och på grund av den begränsade processorkraften i datorerna på den tiden kunde endast mycket enkla 3d-modeller visas i realtid.
Som i fallet med många andra nydanade uppfinningar så har AR-tekniken omskrivits i litteraturen vid ett flertal tillfällen. Wiliam Gibson som är känd för att myntat uttrycket ”cyberspace” skrev novellen ”Spook Country” där artister använde en mix av gps och 3d-grafik för att förankra 3d-modeller i den riktiga världen, något han valde att kalla för ”geohacking”.
Hajpen håller i sig
Idag finns ett antal olika AR-appar med olika kvalitet och användningsområde, allt ifrån navigation till spel med olika grad av interaktion och användbarhet. Under 2010 hajpades AR oerhört hårt i media och många utvecklare hakade på trenden. En del av de appar som släpptes hade dock kanske inte så mycket med ar att göra, utan man red mest på trenden för att få uppmärksamhet runt sin produkt eller sitt varumärke. Resultatet blev att det helt enkelt släpptes en väldig massa skräp-appar som gjorde anspråk på att ståta med det bästa sedan skivat bröd. Idag är hajpen betydligt mer ljummen, även om den håller i sig. Många frågar sig dock vad AR ska vara bra för, vad som är den egentliga nyttan med tekniken och hur den används bäst.
Petter Ivmark från 13lab, som ligger långt fram när det gäller användandet av AR-tekniken, svarar på frågan varför företeelsen inte tycks ha nått fram till användarna?– Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt bra och intressanta applikationer. AR som presentationsteknik har en wow-faktor, men är inte speciellt bra för de områden det använts för i mobiler hittills, det vill säga att visa point of interest-information (till exempel visa var det finns caféer i närheten red anm.)
Petter menar att tekniken som använts har baserats på gps och kompass, vilket ger för dålig noggrannhet och precision. I de flesta fall är en kartvy helt enkelt ett bättre alternativ. För andra applikationer, inte minst spel, har man varit tvungen att skriva ut en markör för att kunna använda applikationen, och det är inte hållbart (man vill ju inte ha med sig en markör, och man är ju inte alltid nära en skrivare).
– Vi tror att vår teknik, som gör en 3d-modell av verkligheten i realtid samt håller reda på mobilens position i denna modell, är ett stort steg framåt. Det löser vissa av de problem som funnits. Noggrannheten blir extremt mycket bättre, och man behöver skriva ut något för att kunna använda applikationen, säger Petter.
– Det finns en hel del att göra innan AR och datorseende slår igenom på allvar, men vi tror att det kommer komma mycket intressanta applikationer inom detta område det närmsta året.
Framtiden i mobilen
Petter Ivmark hyser dock stora förhoppningar inför framtiden, med tanke på vilka steg den tekniska utvecklingen tar.
– Hårdvaran börjar bli så pass kraftfull att man nu faktiskt kan göra avancerad bildanalys, vilket är ett krav för att göra bra AR, menar han.
Det finns redan nu mobiler och surfplattor med dubbelkärniga processorer, och det kommer med stor sannolikhet fyrkärniga processorer nästa år, vilket gör att man kommer kunna göra ännu kraftfullare applikationer som använder datorseende för att tolka omvärlden. I längden lär kameran ha potential att bli den viktigaste sensorn i telefonen.
– Att göra avancerad bildanalys på ett effektivt sätt på mobila enheter är fortfarande väldigt komplicerat, men det kommer att släppas kod-bibliotek för att göra det lättare för utvecklare att använda denna typ av teknik utan att nödvändigtvis behöva vara experter inom datorseende och lågnivåprogrammering. Vi tror inte heller att alla applikationer som använder datorseende behöver vara AR-applikationer. AR är ju egentligen bara en presentationsform. Vi tror att dessa saker gör att det kommer komma en del intressanta applikationer närmsta tiden, och i och med den exponentiella utvecklingen i processor-kraft kommer man kunna göra extremt avancerade saker inom en ganska snar framtid.
Hampus Jakobsen på utvecklaren TAT (The Astonishing Tribe, nu mer uppköpta av Research In Motion) har fler infallsvinklar:– Nu har tekniken nått nivån att man kan göra “computer vision” – AR – vilket innebär att kameran tar in en bild och telefonen listar ut vad telefonen ser. Det tillåter mycket mer användarvänliga applikationer som “överlagrar” information – alltså lägger som en overhead-yta över allt runtomkring dig. På denna overhead-yta kan du få översättningar av utländska texter svävande under originaltexten, recensioner och betyg om boken du håller framför dig, instruktioner om hur du lagar maten när du tittar på ingredienserna, med mera. Det svenska företaget Polar Rose, som TAT jobbat mycket med, är numer uppköpta av Apple och det ryktas att deras teknik för att känna igen ansikten kommer att bli en standard i Iphone 5. Om så blir fallet så kommer AR i högsta grad bli en teknik att räkna med.
Även om det är mycket som pekar på att AR är på väg åt rätt håll så är tekniken fortfarande i sin linda. Men en sak är säker: i framtiden kommer vi att få se nya intressanta användningsområden där bruksnyttan kommer att vara avsevärt högre än i de applikationer som idag finns på marknaden. Frågan är om vi ens kommer att reagera på tekniken i sig när nyttan kommer att stå mer i fokus, på samma sätt som vi numer tar multitouch-tekniken för given.
Så bra funkar appen i praktiken
Vi gav oss ut på byn för att skaffa oss ett begrepp om hur bra en AR-app egentligen funkar, om man behöver hitta en specifik intressepunkt.
Vi befinner oss i Södertälje för att göra ett live-test av Augmented Reality för Smartare Mobil. Det ska bli riktigt kul att se om Wikitude som är test-appen håller måttet. Vädret är perfekt, blå himmel och strålande sol, vädergudarna är med oss. Vi utgår från torget i Södertälje Centrum, mobilen som jag använder är en iPhone 3GS, laddad och klar.
Vi startar igång Wikitude och väljer att ta en titt på närmaste Youtube-klipp som filmats i närheten. Här använder vi oss av List-läget för att se vilka klipp som finns att tillgå. Oj, det finns en hel del att välja mellan, men vi fastnar till slut för ett klipp som någon har filmat i en fyra våningar hög rutschkana. Ser riktigt kul ut, rutschkanan ser ut som en sådan där som brukar finnas på äventyrsbad, fast utan vatten. Det här måste undersökas vidare!Vi går över i kameraläget och inser nu att det inte är långt från den plats där jag befinner mig. Tydligen så är det här filmat på Tom-Tits experiment i Södertälje. Vi har tur, det är gångavstånd från torget.
I det här skedet byter vi till kartläget och ser snabbt hur vi ska gå för komma dit. Vi går över i kamera-läget och följer ikonen som visar vilket håll vi ska gå åt. Efter en liten stund befinner vi oss framför Tom-Tits och frågar tjejen som möter oss i receptionen om vi får gå in och ta en titt på rutschkanan? Det går bra, säger hon. Och där är den! Det gick verkligen smidigt att hitta dit och jag trodde verkligen inte att jag skulle hitta något så kul genom att kolla på Youtube-klipp via Wikitude. Om jag provade rutchkanan? Det tar vi en annan gång…
Är man bara ute efter lite allmänt skoj kan de här apparna uppenbarligen vara rätt roliga, men att förlita sig på dem när man verkligen behöver ha tag på något eller hitta rätt, det är ännu lite tidigt.